CityX
Från praktiken

Hur hör en stad vad dess invånare vill? En omröstning, ett förslag och en röst

En stad som vill fråga sina invånare något hamnar oftast i ett offentligt samråd som få hittar. Så här når frågan fram, och så här når invånarnas egna idéer staden.

Tomislav Krnic

Grundare av smartcityprojektet CityX · 3 min läsning

Staden vill göra om ett torg och måste välja: mer grönska och bänkar, en lekplats eller en cykelbana med cykelställ. Den skulle kunna hålla ett offentligt samråd, sätta upp en notis på sin webbplats och vänta. Samma fåtal människor skulle svara, som de alltid gör.

De flesta invånare har en åsikt. Det de saknar är ett enkelt sätt att framföra den, och ett tecken på att någon lyssnar.

Staden frågar, invånarna svarar

Tjänsten Stadens omröstningar lägger stadens aktuella fråga i invånarnas telefoner. Invånaren väljer ett av några svar och röstar: en röst per person, och rösten knyts aldrig till ett namn. Staden bestämmer hur länge en omröstning pågår; när den tar slut stängs röstningen och resultatet finns kvar.

Båda tjänsterna på startskärmen. En omröstning: välj ett svar och rösta. Resultatet: frågan och varje svars andel av rösterna.
Båda tjänsterna på startskärmen. En omröstning: välj ett svar och rösta. Resultatet: frågan och varje svars andel av rösterna.
Båda tjänsterna på startskärmen. En omröstning: välj ett svar och rösta. Resultatet: frågan och varje svars andel av rösterna.
Båda tjänsterna på startskärmen. En omröstning: välj ett svar och rösta. Resultatet: frågan och varje svars andel av rösterna.

Tidigare omröstningar finns kvar i ett arkiv med sina resultat, så att alla kan se vad staden frågat förut.

Varje ny omröstning öppnar också en diskussion i appens gemenskap, där invånarna kan berätta varför de röstade som de gjorde. Procentsiffrorna visar staden vad människor föredrar. Diskussionen är ofta där den får veta varför.

Invånarna föreslår, staden beslutar

Den andra tjänsten vänder på riktningen. Med Budgetförslag föreslår en invånare vad staden ska använda en del av sin budget till. Ett förslag har en rubrik, en kort förklaring, ett område som vägar eller parker, ett uppskattat belopp och, om upphovspersonen vill, vad som ska skäras ned för att betala det.

Ett förslag blir inte offentligt direkt. Staden granskar det först och lägger det på den offentliga listan utan upphovspersonens namn; tills dess ser bara upphovspersonen det, under Mina förslag. När staden gör det offentligt eller avslår det får upphovspersonen en avisering, och kan alltid se var förslaget står: mottaget, offentligt eller inte godkänt.

Den offentliga listan över förslag. Ett förslag öppnat: området, statusen, det uppskattade beloppet, vad som ska skäras ned och rösten.
Den offentliga listan över förslag. Ett förslag öppnat: området, statusen, det uppskattade beloppet, vad som ska skäras ned och rösten.
Den offentliga listan över förslag. Ett förslag öppnat: området, statusen, det uppskattade beloppet, vad som ska skäras ned och rösten.

När ett förslag är offentligt röstar andra invånare för eller emot det, och listan ordnas efter rösternas balans. Staden ser vilka förslag invånarna bryr sig om, och varför, i diskussionen under varje förslag.

För många invånare är det första gången staden har frågat i stället för att berätta. Den som har röstat en gång röstar igen, och kanske föreslår något själv en dag.

Vad som krävs

En fråga som staden verkligen vill ha besvarad, och någon på stadshuset som granskar förslagen. Staden skriver sina egna omröstningar och beslutar själv om förslagen; det finns inget att installera eller bygga.

Det som betyder mest är att svara. En stad som frågar måste visa vad den gjorde med svaren: vilket förslag som kom med i budgeten, vad som hände med torget. Det är det som får människor att rösta nästa gång.